Helags

Torkilstötens samfällighetsförening

öring vinter Höstfarger mot Ljungris

Så här fungerar Torkilstötens samfällighetsförening

I en liten samfällighet, med bara några få medlemmar, sköts de gemensamma angelägenheterna oftast genom att alla medlemmar samlas och pratar igenom hur man vill ha det tills man är överens och sedan blir det så – det brukar kallas ”delägarförvaltning”.

Torkilstötens samfällighetsförening är så stor att det inte skulle vara praktiskt möjligt att hantera alla ärenden i stormötesform. Därför har en samfällighetsförening bildats, vars förvaltning har formaliserats något. Det är dock viktigt att komma ihåg att i grunden fungerar inte Torkilstötens annorlunda än den lilla delägar-förvaltadesamfälligheten där alla träffas och beslutar tillsammans.

I Sverige finns lagstadgade regler för hur förvaltningen av en samfällighet skall gå till. I dessa regler finns bestämmelser om hur beslut får fattas, om medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, om ansvarsfrågor och hur samfällighetens angelägenheter skall skötas. I grunden vilar samfällighetens verksamhet på vad som framgår av ”Lagen om förvaltning av samfälligheter” men ävenandra lagar kan i vissa fall vara tillämpliga. Utöver lagstiftningen så styrs samfällighetens verksamhet av vad som står i samfällighetens egna ”Stadgar”, av Lantmäteriets ”anläggningsbeslut” för området samt av vad som beslutas av Torkilstötens ”Årsstämma”.

Årstämman

Årstämmanär alltså en viktig funktion för både samfälligheten och alla oss fastighetsägare. Förekomsten av en årsstämma är lagstadgad men är också ett praktiskt och bra sätt för alla medlemmar (som vill) att träffas en gång om året – på långfredagen i Ljungalid.

På årsstämman fattas beslut om sådana saker som även i en stor samfällighetsförening skall beslutas av alla tillsammans. Praktiska beslut som fattas av årsstämman gäller främst större förändringar inom samfälligheten, samt beslut om eventuella förvärv, investeringar eller försäljning av samfällighetens tillgångar.

Årsstämman skall alltid ta del av samfällighetens årsredovisning, samt besluta om årets avgiftsdebiteringar. Årsstämman tar också ställning till om man kan ge Styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året.

Årsstämman är ett bra tillfälle för alla medlemmar att ta upp angelägna frågor, eller ta personlig kontakt med styrelsens ledamöter.

Val av styrelse

På årsstämman väljs även samfällighetens Styrelse och styrelsens ordförande. Styrelsen skall utgöras av 5 – 7 ordinarie styrelseledamöter som väljs bland samfällighetens medlemmar. De skall representera alla medlemmar i arbetet med samfällighetens förvaltning och administration. Dessutom skall tre suppleanterväljas. Suppleanter fungerar som ”vikarier” för ordinarie styrelseledamöter om någon av dessa inte kan närvara vid ett styrelsemöte. Styrelseledamöterna väljs för en period av två år, medan suppleanterna väljs på ett år.

På årsstämman har alla medlemmar rätt att föreslå kandidater till lediga platser i Styrelsen. För att få en genomtänkt sammansättning av Styrelsen utser dock årsstämman en ”valberedning” som består av fyra ledamöter som naturligtvis också är medlemmar. Valberedningen arbetar på årsstämmans uppdrag och skall fram till nästkommande årsstämma ta fram förslag på lämpliga kandidater till lediga uppdrag.

Valberedningen arbetar genom att dels kontakta styrelseledamöterna enskilt och efterhöra hur de upplever att styrelsearbetet fungerar, dels kontakta medlemmar för att få en uppfattning om vilka yrkeskunskaper som finns representerade och vilket intresse som finns för att ta på sig förtroendeuppdrag i samfälligheten. På grundval av sina efterforskningar lägger så valberedningen fram sitt förslag till årsstämman.

Styrelsens sammansättning skall helst möta flera olika kriterier. Först och främst är det viktigt att ledamöterna känner ett starkt engagemang och intresse för sitt uppdrag, samt att de har så bra kompetens som möjligt för uppdraget. Därutöver är det önskvärt att styrelsen som helhet har en bred åldersfördelning. Vidare bör fördelningen mellan män och kvinnor vara någorlunda jämn och slutligen bör de olika områdena inom samfälligheten vara någorlunda jämnt representerade.

Beträffande kompetens för uppdragen så är allmän förmåga till ansvarstagande, helhetssyn och mognad viktigt. Men det är också värdefullt att kunna dra nytta av de olika kunskaper som medlemmarna har från sitt yrkesliv. Kunskaper som är av särskilt värde är tex ekonomi, redovisning och deklaration som kommer väl till pass i samfällighetens ekonomifunktion. Kunskaper inom mark och miljö är värdefullt vid handläggning av vatten- och avloppsfrågor. Exempel på ytterligare värdefulla kunskaper är erfarenhet av avtalsjuridik, myndighetskontakter, lagar och förordningar mm.