Helags

Torkilstötens samfällighetsförening

öring vinter Höstfarger mot Ljungris

Vad är Torkilstötens samfällighetsförening

”Torkilstötens” har sitt ursprung från 1960-talet då en tomtägarförening och en vägförening bildades i samband med den första exploateringen av fastigheterna Ljungdalen 4:11 och 5:11. 1983 genomfördes en formell lantmäteriförrättning och Torkilstötens Samfällighetsförening bildades.

I början av 90-talet införlivades även fastigheterna Ljungdalen 2:31 och 11:36.

Inom dessa huvudfastigheter finns idag 316 fritidsfastigheter av vilka 224 är bebyggda. Mellan alla dessa små tomter finns det dock mycket mark över. Den ägs gemensamt av alla tomtägarna. Det är denna gemensamma mark som utgör samfälligheten. Gemensamt ägd mark brukar benämnas ”samfälld”.

Enkelt uttryckt är samfällighetens uppgift alltså att förvalta den samfällda marken. Men inte nog med det, när alla tomter styckades av fanns inga vägar eller annan service.

För att bereda tillträde till tomter byggdes vägar och P-platser. Dessa är också gemensamt ägda av alla tomtägarna. Vägarna måste underhållas och snöröjas. Detta är ytterligare en uppgift för samfälligheten.

För att vårt boende skall fungera bra behöver vi dessutom tillgång till sophus, vatten och möjlighet att lämna latrin. Detta har också organiserats gemensamt för området och det är samfällighetens uppgift att se till att detta fungerar och underhålls. I takt med att allt fler skaffar eget vatten och WC blir dessa funktioner mindre omfattande för samfälligheten.

Skötseln av vägar, sopanläggningar och snöröjning kostar pengar.

Samfälligheten skall driva denna gemensamma verksamhet så bra och så kostnadseffektivt som möjligt. Kostnaderna skall fördelas mellan alla delägare enligt självkostnadsprincipen. Den exakta kostnadsfördelningen fastställs genom andelstal enligt förrättningsbeslut av Lantmäterimyndigheten.

Samfälligheten har i vissa fall också uppgiften att samordna en del saker inom området. Det kan tex gälla regler för skoterkörning, men de kan också handla om myndighetskontakter. Och självklart också – så långt som möjligt – bidra till en god grannsämja genom att befrämja hänsyn, samsyn och samråd.